Solarna dalar och dröjer sig kvar. En hare berättar om livet, från hennes perspektiv och Eva är försjunken i sina tankar.

Att måla, för mig, är som att uppföra ett teaterstycke utan manus. Jag konstruerar en scen, som sedan fylls av gestalter. De interagerar ibland på sätt som sätter logiken ur spel. Stor blir liten, högt ligger nedanför lågt. Djur och människor byter plats och solen dröjer sig kvar. Jag drivs av kärlek och nyfikenhet. Kärleken till bildens magi och nyfikenhet på omvärlden.